Google Translate


Om mig:

Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.

Arkiv

Reklam

Nu är Campbell’s soppa Bong

soppa-tomat--295g-bongJag har skrivit tidigare i ett blogginlägg om hur det klassiska varumärket Campbell’s soup ersatts med Bong i Sverige, först med en liten Campbells-logotyp ovanför. Men nu har de beslutat om att slopa den helt. Det kulturella kapital som Andy Warhol tillförde soppan som krydda är nu borta och lämnar oss alla med en tomatsoppa med ytterst fadd smak.

Soppan för dig som vill bli hög men inte bög?

campbells_soup_goes_bong

Andy Warhols avbildade original (vänster), Campbells nutida tappning (mitten) som den såg fram till att Bong tog över (höger).

I en tid då allt mer pengar spenderas på reklam och annonsplatserna blir allt dyrare, skulle någon kunna få för sig att en varumärkesstrateg skulle anse att Andy Warhols klassiska avbildning på Campbells soppburk som finns spridd i miljontals kopior världen över skulle kunna betraktas som den mest lukrativa form av reklam för en billig tomatsoppa vars främsta ingrediens är att den renommerat på konstnärens popularitet.

Så skulle någon kunna tro att en varumärkesstrateg skulle resonera, men inte den som arbetar på livsmedelsproducenten som tillverkar Campbell’s och Bong. Det första de gör när Bong ersätter det klassiska varumärket Campbell’s i norden är att slakta det och “bonga” in sin egen logga och placera den klassiska logotypen minimalt ovanför. Ihop med burkens nya stramare design där den klassiskt röda färgen blivit mer burgundy så ser två logotyper bara märkligt ut.

Campbells goes Bong, no I meant wrong…
Livsmedelsproducenten har förmodligen väldigt höga tankar om sitt eget varumärke Bong, för vad associerar du med Bong? Jag tänker köttsoppa och bamba, jag tänker inte Warhol. Jag tänker tråkigt.
bong_warhol_querelle
Så vad ligger bakom Bongs varumärkesmisstag?
Enligt oinformerade och lika osäkra källor ska en marknadsundersökning där företaget frågade sina anställda om hur de såg på Bong och dess målgrupp, de kom fram till att den bestod av ensamstående heterosexuella män som passerat bäst före-datumet för längesen men ännu inte  pensionsdatumet. Då går det ju inte att sälja vare sig bögig tomat- eller svampsoppa.
Och är inte den där röda sossefärgen väldigt kommunistisk?

Det finns inte något som talar mot att Bong inte skulle vara en homofobisk kommunistsopproducent och att i den nya formgivningen måste alla kopplingar till homosexkonst utsuddas och att det helt enkelt är en anpassning till Rysslands anti-gaylagar. Inte för att Bong ens säljer sina soppor i forna CCCP men det heteronormativa soppmärket vill inte sprida någon homosexuell soppa här i Norden eller uppmuntra till genomkommersialiserad kapitalistisk plasteripopkonst.

Dessutom tror sig soppmärket ha hittat en ny målgrupp bland unga cannabisförespråkare. Även om bongen främst kan ses i amerikanska collegefilmer när karaktärerna ska framstå som lite wild and crazy, kan ju varumärkesförändringen också ses som ett inlägg i narkotikadebatten.

Vi vet ju alla vad svampar kan ha för effekt, ja alla utom tjänstemän i Miljöpartiet då möjligen, så varför kan det inte bli ett lyft för deras svampsoppa på samma gång?

Dessutom har ju cannabis den fördelen att unga pojkar inte utvecklar några homosexuella tendenser som de riskerar att göra på exempelvis MDMA och håller därför händerna borta från varandra. Bong planerar dessutom att lansera en ny pay-off i samband med den nya designen.

Bong
Soppan för dig som vill bli hög men inte bög.

Lät det helt galet?
Ja, men det är ungefär lika galet som att Bong byter ut Campbells klassiska varumärke till sitt egna. Utan Campbells associationer till Andy Warhols banbrytande popkonst som kunde massproduceras genom screentryck likt denna massproducerade tomatsoppa, så är det faktiskt inte mer än bara tomatsoppa.

Och den är inte ens speciellt god, såvida du inte tillsätter en massa extra ingredienser som krossade tomater, chili, paprika och serverar med lite fetaost och färsk basilika och varmt bröd. Men postmodernism har alltid handlat om ytan, att de enda apelsiner du köper när du köper apelsinläsk är de som finns tryckta på etiketten. I flaskan finns bara vatten och E-nummer. Så när jag köpte Campbells soppa framför exempelvis Felix så var det för det för den extra ingrediens som Andy Warhol tillförde den. Nu med Bongs logotyp tryckt på burken är den borta och kvar är jag med en riktigt tråkig jäkla tomatsoppa…

Syntetisk saft…

strawberry-221x560Dricker syntetiska Fun Lights jordgubbssaft innan jag ska gå och lägga mig eftersom den inte innehåller några kalorier och då tror jag att jag kan dricka den istället för vatten, eftersom det känns liksom fattigt att dricka vatten.

Samtidigt funderar jag på om Önos betydligt godare jordgubbssaft verkligen smakar som hemlagad som de påstår i reklamen. Jag påminns lite om scenen i den första Matrix-filmen efter att Neo har vaknat upp och de diskuterar om han ätit kyckling och hur maskinerna kunde veta smaken på kyckling, för Neo han har ju aldrig ätit kyckling, han har bara trott att han har gjort det…

Och jag har aldrig druckit hemmagjord jordgubbssaft.

Jag tror bara den smakar som Önos eftersom de påstår det och jag är övertygad om att Fun Light smakar syntetiskt eftersom den inte innehåller ett spår av jordgubbar på innehållsförteckningen.

Det känns dock postmodernistiskt på något sätt, i synnerhet att de har lagt dit texten “naturliga färger”. Jag vet inte vad en onaturlig färg är i sammanhanget eftersom allt annat är fejk så vore väl möjligen “trovärdiga färger” mer korrekt… Alla färger inom det subtraktiva färgsystemet är väl naturliga? Och varför är något per default bra för att det är naturligt, uran är också helt naturligt men det kommer ta livet av dig.

Vi säger god natt där…

Och jag lovar, det var inget annat i den där saften.

Aftonbladet lägger ner Sesam?

I Resumé läser jag i en artikel att Aftonbladet lägger ner Sesam. Sesam var förlagets tänkta konkurrent till Google men med ambitionen att ha en större inriktning på nyheter. En sökmotor som ingen har hört talats om blir knappast en succé och i dessa lågkonjunkturtider så fimpar Schibstedt satsningen.
Själv hade aldrig ens hört talats om sesam innan. Exakt vad det norska bolaget plöjt ner en halv miljard kronor i framstår för min del ytterst diffust… Marknadsföring kan det inte ha varit.
Eller så gick hela mediebudgeten till annonser i Aftonbladets tidigare TV-kanal TV7…

Varför gör Facebook reklam för prostitution?

Jag vet inte vad det är med reklamen på Facebook, för oftast är den jävligt tacky och att påstå att den är målgruppsrelaterad känns som ett hån, för varför förväntas jag köpa rolexkopior eller lika fejkade pradaskor. Men frågan är om den inte slog en bottennotering idag då den gör reklam för escortsidan Sugardaddies – where the classy, attractive and affluent can meet.
Känns allt annat än “classy” enligt mig…

Platt-TV att döda för…

Ingen är förmodligen beredd att dö för att få en platt-TV, kanske, men däremot beredd på att döda för att komma över en. En shopping-mobb klämde ihjäl en butiksanställd i Wal-Mart på Long Island under fredagen, på vad som är USA:s stora readag och kallas för “black friday”, skriver Aftonbladet i följande artikel.
Den 34-årige mannen klämdes ihjäl precis när butiken öppnas, orsaken tros vara erbjudandet om att köpa en Samsung 50″ platt-tv för 798 dollar, cirka 6200:-.

Pooz.com är fake


På facebook fick jag upp ovanstående annons, jag kunde inte låta bli att klicka på den. Men det visade sig ganska snabbt att det mesta som de sålde var kopior. Ett säkert tecken är när de säljer Pradas skor av modellen America’s cup, de är hundra år gamla och har inte tillverkats de senaste åren men på piratsidor så dyker de upp titt som tätt.
Synd för de hade faktiskt ett par schysta skor som jag gillade, men jag betalar inte 200 dollar för ett par kopior, så de går bort:
Jag har faktiskt aldrig sett dessa skor i någon av de butiker som säljer Prada, även om jag sällan har råd att köpa något så brukar jag tycka det är kul att kolla i de butikerna.

Vilken inkompetens Lahne besitter

Vi vet att ni på Pride arbetar ideellt (trots att omsättningen är flera miljoner) men är det en ursäkt att välja den mest inkompetenta personen för uppgiften som PR och sponsoransvarig.
Hur smart är det att kalla företag som IKEA, Volvo och H&M för homofoba? Tror hon på allvar att det kommer få företagen att sponsra Pride nästa år.
Och sponsrade inte IKEA pride förra året? Det måste vara okej att tacka nej till sammarbeten ibland.
Bara för att hon själv har gjort ett uselt arbete med att få tag på sponsorer så behöver hon väl inte gå ut i Resumé och yttra sin missriktade projicerade besvikelse mot många av de företag som ställt upp tidigare.
Är ett företag eller en organisation homofoba om man nobbar Pride? De kanske vill stödja andra grupper som har större problem.

Reklam tolkas i sin kulturella kontext




Läser i Resumé att det gick åt helvete för de svenska byråerna i Cannes, utom i kategorin cyber där Sverige kammade hem sju lejon totalt och Farfar fick Grand Prix. Förutom ett bronslejon i DR så gick det inget vidare, Sverige blev inte ens nominerade i de andra klasserna. Men är det egentligen konstigt att svensk reklam inte tar hem några priser i internationella tävlingar. Reklam fungerar bara i en kulturell kontext, det är kanske inte så konstigt att det går mycket bättre för bidrag som gjorts för internet, de är ju tänkta att fungera internationellt.
En klockren annons som den från Delicato som belönades med guldägg här hemma blev inte ens nominerad. Men är det så konstigt, vem vet vad dammsugare är utanför Sverige? Har man inte läst allergivarningstexterna på svenska livsmedel så gör man inte heller samma koppling och förstår inte skämtet, har man inte följt den hysteriska debatten och sett hur alla produkter plötsligt marknadsförs som garanterat fria från socker så framstår reklamannonserna bara som konstiga. Sådana här saker går inte att översätta i en enkel mening.
I ett inlägg i Resume skriver Hans Sydow som är ordförande för Reklamförbundet att det usla resultatet i Cannes måste ses som en väckarklocka och uppmanar svenska byråer att jobba hårdare, leka mer, gå längre ut på grenarna, renodla och reducera, kosta på bättre produktioner och samarbeta med stora kunder som förstår värdet av vinnare.
Jag fattar inte riktigt grejen, görs inte reklam i Sverige ofta för att sälja produkter på den inhemska marknaden? Är det inte bättre om reklamen fungerar här, än att den påverkar en jury i Cannes?
Eller så är det kanske bättre att svenska byråer slutar att skicka kampanjer som är gjorda för en inhemsk marknad, eftersom de oavsett hur bra de än är kommer att falla platt.

Saker som jag har köpt:

Saker jag skulle vilja ha: