Google Translate


Om mig:

Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.

Arkiv

läkemedel

Cannabis – en medicin för Västra Götaland

DSCF3263Västra Götalandsregionen blir första landsting att tillåta odling av cannabis för medicinskt bruk. Miljöpartiet och Allianspartierna har ihop med Socialstyrelsen, SKL samt Läkemedelsverket och TLV beslutat att VG-regionen blir landets första “testzon” av att tillåta cannabisodling hemma i medicinskt syfte, rapporterar följande artikel.

– Det kommer krävas att patienten har ett medicinskt utlåtande för att tillstånd ska utfärdas, säger Anita Lundström, projektledare på enheten för missbruk- och beroendevård vid Socialstyrelsen.

Beslutet kritiseras hårt av bland annat organisationen Anti Hasch Rörelsen, AHR som menar att detta sänder ut fel signaler till cancerpatienter och andra grupper som skulle kunna vara aktuella för behandling.

Mediernas medicinkritiska hållning skapar fördomar om ADHD

I dagens Aftonbladet har Marie Enbäck med en tankvärd debattartikel om ADHD som lyfter fram hur mediernas skräckrubriker riskerar att öka stigmatiseringen av ADHD och efterfrågar mer sans från de debattörer som uttalar sig i media.

Hon lyfter också fram att diagnosen faktiskt har varit till hjälp för dem som har fått den.

Frågan är för vems skull som exempelvis Aftonbladet men också andra medier har haft sina artiklar under de senaste veckorna. För oss som lever med diagnosen eller för dem som inte ens tror att den existerar?

Torr men med utslag?

Jag prövade efter tipps deoderanten Absolut torr, den var verkligen jätteeffektiv för att minska svett, något som behövs då många mediciner har ökade svettningar som biverkningar. Men tyvärr verkar jag ha för känslig hy för den. Visst svetten försvinner men den orsakar stora röda utslag som kliar och då har jag verkligen följt bibacksedeln som följer med.
En deoderant att använda vid nödfall när du verkligen inte vill ha svettfläckar stora som Afrika, som när du föreläser. Men om du vet med dig att du har en hud av titan som tål vad som helst, då rekommenderas den verkligen.
Ingen som vet var man kan få tag i botox? Det ska ju vara effektivt mot svett har jag hört.

Det är som ett lotteri

(Artikeln illustreras av följande bild, jag vet inte om det är en postmodernistisk tolkning av mig…)

Jag blev innan sommaren intervjuad av Anna Wallenlind-Nuvunga för tidningen Faktum, ett magasin som säljs av hemlösa i Göteborg.

Henrik D. Ragnevi är ordförande för Attention i Göteborg, en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD och Aspergers syndrom. Han berättar att det är vanligt att unga med ADHD självmedicinerar amfetamin för att bli lugnare, men förr eller senare spårar det ur och missbruket måste finansieras vilket leder till kriminalitet.
Att många hemlösa har ADHD tror han beror på att människor med ADHD lever mycket här och nu och har svårt med konsekvenstänkande. Man har dessutom svårt att planera och strukturera upp sin vardag. Han berättar om en ung kille med ADHD som hade flyttat hemifrån till en egen lägenhet. Efter ett tag var där så stökigt att han insåg att han aldrig skulle få ordning på det. Han stoppade nyckeln i brevlådan och gick därifrån.
-Det hade ju varit roligt om det hade varit en film, säger Henrik D. Ragnevi, men sedan fick han stora problem.
Killen hamnade på ett boende för missbrukare, där han började använda tyngre droger. Efter flera år blev han till slut utredd, diagnosticerad och fick stöd i sitt boende.
Henrik D. Ragnevi berättar att om man har ADHD kan man behöva hjälp med att se till att hyrorna blir betalda, många tappar bort sina räkningar. Man kan också behöva hjälp med andra vardagliga sysslor, som att handla mat till exempel. När han själv fick boendestöd såg personalen att han inte hade tillräckligt med mat hemma.
-Jag hade undvikit att handla eftersom jag inte klarar av stressmomentet att betala och att plocka ned varor på rätt sätt så att de inte skadas, samtidigt som folk står och väntar.
Själv har han provat både Concerta och Ritalin. Han säger att medicinen gör det lättare att fokusera och att den förbättrar olika funktioner.
-De som påstår att människors personlighet förändras genom medicineringen vet inte vad de pratar om, säger Henrik D. Ragnevi.
Men det finns andra negativa biverkningar: Muntorrhet, hög puls och högt blodtryck. Kombinationen med andra läkemedel kan också ställa till problem. Man kan dessutom inte resa utanför Europa utan att kontakta varje lands ambassad eftersom medicinerna många gånger klassas som droger.
Ragnevi är för medicinering, men ser det inte som den enda lösningen.
-Man måste jobba med sig själv, få ökad självinsikt. Till exempel lära sig att inte göra av med all energi på jobbet, det måste finnas något kvar när man kommer hem så att man kan ta hand om sin bostad.
Han tycker att dagens långa väntetider för att utredas och få eventuell vård är alltför långa och dessutom orättvisa:
-Allt beror på vem man kommer i kontakt med och hur talför man är. Det är som ett lotteri.
Anna Wallenlind-Nuvunga

Om apotekets öppetider

Var det någon som minns diskussionerna ukring hur mycket bättre allt skulle bli med privata apotek?
Det skulle bli billigare, personalen skulle få högre lön och tillgängligheten skulle öka med bland annat längre öppettider.

Hur blev det?

Inte blev det billigare i alla fall, medierna fylls om artiklar om hur olika preparat blivit dyrare.
Om personalen fått bättre betalt vet jag inte…
Men inte har tillgängligheten ökat. Har försökt att besöka mitt lokala apotek på Guldheden, stängt. Det tillhör Kronans droghandel.
Nästa apotek på Landalatorg, som ingår i apoteksgruppen har stängt lördagar under sommaren.
Nu åker jag direkt till det stora apoteket i Nordstan, de hade i alla fall innan omregleringen alltid öppet. Så låt oss hoppas de har mina mediciner inne, för om de inte har det kan de inte se vilka apotek som har dem, om de inte ingår i samma kedja…
Tillgänglighet var det…

Published with Blogger-droid v1.4.5

Medicinstoppet är över

Jag fick precis höra det glädjande beskedet om att HSU, Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götaland antagit vårdprogrammet för ADHD för vuxna och beslutat att skicka med 1.9 miljoner för utökad läkemedelsbehandling för resten av året, samt ett tillskott på 3.8 miljoner för 2011. Det innebär att medicinstoppet som funnits i Västra Götaland nu är över.
Patienter med ADHD och komorbiditet ska inte heller lämnas över till primärvården, har en person med ADHD samtidigt besvär med ångest eller depression gäller inte SU:s beslut, som fattades innan vårdprogrammet antogs. Personen ska då även i fortsättningen få vård inom allmänpsykiatrin och inte skickas till primärvården.
– Tjänstemännen skakade på huvudena så de höll på att lossna när jag frågade om det var meningen att ADHD-patienter med svårare problematik skulle ut i primärvården, säger Annika Tännström, regionråd för Moderaterna i Västra Götaland.

"Det gäller att inte ge upp"

I en artikel om medicinering av intagna inom kriminalvården kommer Bo Söderpalm till tals i slutet av artikeln i Läkartidningen. I artikeln framgår att läkemedelsbehandling av vuxna med ADHD fortfarande relativt ovanlig i Sverige. Många landsting, dit Västra Götalandsregion är ett av dem, är skeptiska och ställer till exempel krav på mycket omfattande utredningar och test innan behandling kan påbörjas.

Bo Söderpalm, överläkare vid beroendekliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är väldigt kritisk mot det kravet:

– Kravet på långa psykologutredningar blockerar möjligheten till behandling, eftersom det saknas psykologresurser. Dessa långa utredningar är inte heller nödvändiga. Det är inte svårare för en psykiater att konstatera ADHD än det är att ställa andra psykiatriska diagnoser. Det finns evidens för att läkemedelsbehandling av vuxna med ADHD har effekt, åtminstone för korttidsbehandling, säger Bo Söderpalm.

Bo Söderpalm betonar att centralstimulerande läkemedel med långsam verkan inte ger någon kick och inte medför någon risk för beroende. Däremot är det viktigt att anpassa dosen, som kan vara mycket olika för olika patienter.
Själv har han följt omkring 140 vuxna patienter som fått ADHD-behandling i öppenvården:
– Mitt intryck är att behandlingen tveklöst har effekt på ADHD-symtomen, säger han. Patienterna kommer på läkarbesöken, flera har börjat jobba, och missbruket minskar, både av amfetamin och alkohol. Men förbättringen kommer gradvis under två, tre år, och många får återfall under tiden. Som behandlare gäller det att ha tålamod och inte ge upp.

Är ADHD-gåtan löst?

I en artikel i Dagens Nyheter kan man läsa om att amerikanska forskare för första gången kan visa hur hjärnan fungerar hos personer med adhd, resultatet har publicerats i veckans nummer av den amerikanska medicintidskriften Jama.
– Det här är första gången det bekräftas i en studie att personer med adhd har ett annorlunda belöningssystem i hjärnan än andra. Det har vi hittills bara sett i djur- och beteendestudier, säger Hans Forssberg, professor i barnneurologi och adhd-forskare vid Karolinska institutet till DN.
Enligt artikeln har ungefär var tjugonde svensk adhd som påverkar deras vardagsliv. Det är ett funktionshinder som kan ge koncentrationssvårigheter, överaktivitet och låg impulskontroll.

Under en längre tid har forskarna misstänkt att personer med adhd har en obalans i hjärnan av signalämnet dopamin. Nu kan den amerikanska forskaren Nora D Volkow för första gången i en studie på människor visa att personer med adhd har ett lägre flöde av signalämnet dopamin i två områden i mitten av hjärnan i de områden som är centrum för hjärnans belöningssystem och som styr vår motivation att göra saker. Dopamin har som uppgift att förmedla signaler mellan cellerna i belöningssystemet.

Nora D Volkow och hennes kolleger studerade aktiviteten i belöningssystemet hos 53 vuxna personer med adhd med hjälp av en så kallad PET-kamera. Resultaten jämfördes med en kontrollgrupp med 44 personer utan adhd.
– Vi kunde se att dopaminaktiviteten var lägre hos dem med adhd. Det förklarar deras symtom som koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll, säger Nora D Volkow, som är chef för National institute on drug abuse i USA.

När en person som inte har adhd får ett nytt intryck från omgivningen stiger flödet av dopamin till en toppnivå, som varar en stund. Hos den som har adhd stiger också nivån av dopamin, men minskar snabbt när han eller hon nås av ett nytt intryck.

– Belöningssystemet reagerar alltså snabbare på nya intryck hos den som har adhd. Våra fynd ger också en biologisk förklaring till varför personer med adhd oftare än andra blir missbrukare. Droger ger snabb tillfredsställelse, säger Nora D Volkow.
Upptäckten kan enligt Volkow leda till nya skräddarsydda behandlingar, både nya läkemedel och beteendeterapier, skriver DN.

Socialstyrelsen skärper tillsynen mot Västra Götaland

För vuxna som nydiagnosticerats med ADHD har det varit i det närmaste omöjligt att få medicinsk behandling, vilket ledde till att Riksförbundet Attention och Attention i Göteborg gjorde en anmälan till Socialstyrelsen i början av sommaren, skriver föreningen i pressmeddelandet.
Anders Printz som är projektchef på NU!-enheten skriver i sitt svar till föreningen att läkemedelsbehandling mot ADHD med centralstimulerande medel är en behandling som har stöd i både läkemedelsverkets rekommendationer och i den kunskapsöversikt som Socialstyrelsen gav ut 2002.
– Det är glädjande att Socialstyrelsen tar vårt påstående om förhållandena i Västra Götaland på allvar, från de ansvariga inom regionen säger de att det inte råder något läkemedelsstopp men ändå hör medlemmar av sig och är förtvivlade över att de inte får någon medicin, säger jag i pressmeddelandet.
Socialstyrelsen kommer att utreda omständigheterna närmare och ett nytt tillsynsärende har därför öppnats med anledning av Attentions anmälan.

Västra Götaland kunde lika gärna bränt pengarna

Strattera visade sig i en studie inte alls vara speciellt effektivt för behandling av vuxna. Preparatet är idag andrahandsalternativet efter centralstimulerand och är ett etablerat läkemedel för att behandla barn med ADHD. I en studie av bland annat Christopher Gillberg har man studerat effekten på hur vuxna responderat på behandlingen. I undersökningen deltog 20 personer mellan 19-47 år, hälften av deltagarna upplevde att de fick effekt av läkemedlet de första tio veckorna. Sex av patienterna slutade innan tio veckor och tretton av deltagarna efter tio veckor, endast en deltagare genomgick hela studien.
De som avbröt sin medverkan gjorde det på grund av biverkningar (bland dessa listas: (aggression, depression, förhöjda nivåer av ensymer i levern, sköldkörtelhormoner och högre blodtryck), att de kände sig mindre fungerande med preparatet eller att de inte följde ordinationen.
Majoriteten av deltagarna fick inte några biverkningar, utan upplevde att de fick motsatt effekt av medicinen. Detta kan bero på att dosen var felaktig, skriver man i studien.
Slutsatsen är att Strattera inte är så effektivt för att behandla vuxna.

Något som också stämmer ganska väl överens med mina egna erfarenheter bland de vuxna som jag mött som prövat Strattera, jag kan nog räkna på ena handen dem som tycker att det har fungerat bra. Strattera verkar främst vara effektivt på barn.

Under de restrektioner för uppstart av medicinering med Ritalin eller Concerta inom Västra Götaland har väldigt många påbörjat medicinering med Strattera istället, eftersom läkare ansett att det är bättre än ingenting, trots att de upplevt att det har haft en sämre effekt.

Om man ska dra några slutsatser utifrån denna studie så har Västra Götaland i så fall igen slängt pengar i sjön, då man lagt pengar på ett icke effektivt läkemedel istället för på något som faktiskt hade kunnat fungera.
Det är en besparingsåtgärd som bara kan fattas i Asterix dårhus, det vill säga regionen Västra Götaland.

Saker som jag har köpt:

Saker jag skulle vilja ha: