Google Translate


Om mig:

Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är idag aktiv inom RFHL i Göteborg och Centerpartiet i Göteborg. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri, jag har tidigare varit intressepolitisk talesperson och ombudsman för Attention i Göteborg och aktiv inom NSPH och arbetat med vårdpolitiska frågor.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.

Arkiv

IT

Att kunna betala för sig borde vara en mänsklig rättighet, inte en ynnest…

betalkort

I Ekot rapporteras i följande inslag om att personer nekas öppna bankkonto i flera av de vanligaste bankerna, vilket strider mot svensk lagstiftning. Även om de nu följt lagstiftningen så hade det för många inte haft någon större betydelse eftersom så gott som alla banker nekar exempelvis personer med betalningsanmärkningar att skaffa ett betalkort från VISA eller Mastercard. I bästa fall så erbjuds istället VISA Electron eller Maestro, men de är långt från fullvärdiga betalkort och fungerar inte på populära tjänster som Apple Store, Microsoft Store, Google Play eller Paypal. Du är med andra ord utestängd från att ta del av det digitala ekoliv som omger våra elektroniska produkter.

Det gäller inte bara köp av appar, allt fler butiker på nätet nekar de simplare betalkorten och vill du betala i utländska nätbutiker är det stopp. Samma sak på bussen eller tåget, det är ett ”riktigt” VISA eller Mastercard som krävs. Glöm tanken på att resa utomlands… Sedan kräver istället många företag att du ska betala med postförskott, vilket också blir betydligt dyrare och då slår mot en grupp som redan befinner sig i ett ekonomiskt underläge. Postförskott kostar 100:-, vilket blir en hel del om du handlar på nätet ofta.

 

Under senaste tiden har jag hjälpt en person med att ordna ett Mastercard då denne har en betalningsanmärkning, vilket inte är helt enkelt då de flesta banker säger nej till att upplåta andra kort än Maestro eller Visa Electron. Observera om att det inte har handlat om kredit, utan ett rent betalkort. Inga förslag om borgenär eller dylikt kunde blidka i det här fallet ICA Banken, som även utan anledning spärrade direktbetalning i vissa svenska butiker för personen, helt utan att kunna ge en rimlig förklaring.

Efter att ha letat runt lite hittade jag Neteller som har ett kort där du sätter in pengar på deras konto innan du handlar, det aktuella kortet från Neteller heter Net+ och kostar 10 dollar i startavgift för att skickas till Sverige, men har sedan ingen årsavgift. Du behöver ditt IBAN-nummer för att kunna överföra pengar till kontot och du måste kunna verifiera dig med bild på legitimation och en faktura ställd till din hemadress men sedan fungerar det som ett vanligt Mastercard.

Jag tipsar inte om det här kortet för att göra reklam för just detta bolag, jag hade inte hört om dem tidigare och tar gärna mot tips på andra företag som inte gör en kreditupplysning för att upptäcka betalningsanmärkningar. Något som många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har problem med och ofta till följd av rent slarv. Neteller drivs av ett globalt nätkasino, men för denna grupp är det mer eller mindre konventionella lösningar som står till buds.

För min bekant innebär det att hen slipper hålla på och trassla med olika prepaid-kort för att kunna använda de idag bland mest vanliga tjänster på nätet.

Inställningen verkar vara från de svenska bankerna att personer med betalningsanmärkningar är usla tredjeklassens medborgare, potentiella ekonomiska brottslingar och ska inte ha några som helst mänskliga rättigheter.

Det är märkligt att ett så fundamentalt enkelt behov som att kunna betala för en vara eller en tjänst inte faller under kategorin diskriminering när orsaken indirekt kan härledas till personens funktionsnedsättning. Det är nästan som om att det finns någon moralistisk inställning om att personer med dålig ekonomi eller skulder inte ska kunna sitta och okynnesshoppa på nätet… Fast det rimligen är en grupp som är mer priskänslig än andra…

I inslaget från Ekot rörde det sig inte ens om personer som hade ekonomiska svårigheter, en kvinna ville bara ha ett konto som hon kunde få in ett kommande arv på men blev nekad. Det låter helt orimligt att någon blir nekad en sådan sak i en tid när bankerna och kreditbolag slåss om vår uppmärksamhet och det går inte en dag utan att jag sköljs över med reklam om bättre bolån, nya snabblån eller kreditkort.

Efter surfhastighetsdebatten är det dags för databegränsningen

4G Vs. 5G : 5G For New GenerationEfter alla diskussioner kring surfhastighet runt om i landet, så borde kanske databegränsningen i mobilnätet diskuteras istället, för många skulle en mobil datauppkoppling vara en snabbare anslutning än en långsammare ADSL-uppkoppling. Det finns flera fördelar med att bygga ut ett väl fungerande mobilt datanät än att gräva ner fiber, mest märkbart är att det krävs ingen kostsam installation, inte minst är det lättare att uppdatera ett nät som bygger på att signaler skickas via radiofrekvenser än ett fysiskt nät, det är bara en tidsfråga innan vi ser en lansering av 5G och vad det kommer att innebära kan vi bara spekulera kring. När FM-radionätet läggs ner frigörs frekvensutrymme i de lägre frekvenserna som rent teoretiskt kan innebära längre räckvidd från sändare till mottagare. (Sedan är inte dagens 4G en lösning som kan fungera överallt, men för många som bor i tätorter skulle det redan idag kunna vara ett alternativ.)

I takt med att mer och mer tjänster som kräver datauppkoppling lanseras, som att mer data lagras i molnet, spel körs online, programuppdateringar tankas hem och flera streamingtjänster som ersätter TV tar upp en hel del bandbredd ökar också kraven på datamängd. Plötsligt är faktiskt inte 40 gigabyte speciellt mycket utan det går snabbt åt.
Men teleoperatörerna har märkt att datatrafik har blivit deras nya kassako och utvecklingen har faktiskt gått bakåt på detta område. För ett par år sedan kunde du teckna ett abonnemang med s.k. flatrate som faktiskt kunde ersätta ett bredband, men alla sådana abonnemang är idag borta. För min mobiltelefon räcker ett par gigabyte, jag har dessutom turen att kunna ha en snabb internetkoppling hemma som jag ansluter via wifi, samma sak kan jag göra på jobbet. Men alla runt om i landet finns inte denna möjlighet.

Därför är det dags att diskutera databegränsningen i abonnemangen, men där är det väldigt tyst utom möjligen från fackpressen, men de har ett minimalt genomslag i den allmänna debatten. Jag tror inte alls att frågan är för teknisk svår för gemene man, även om det inte är lika enkelt som att använda bredbandskollen för att testa sin uppkoppling.

Saker som jag har köpt:

Saker jag skulle vilja ha: