Google Translate


Om mig:

Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är idag aktiv inom RFHL i Göteborg och Centerpartiet i Göteborg. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri, jag har tidigare varit intressepolitisk talesperson och ombudsman för Attention i Göteborg och aktiv inom NSPH och arbetat med vårdpolitiska frågor.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.

Arkiv

design

Ny smart penna från Moleskine, Pen+ Ellipse

Det känns nästan lite som magi när du ser dina anteckningar du gör i anteckningsboken dyka upp i realtid på skärmen medan du skriver, efter att du enkelt parat ihop Moleskines nya penna Pen+ Ellipse med Moleskins app på den enhet du valt att använda.

Den här formen av smarta pennor är inget nytt, det finns i lite olika utförande och har lite olika inrikningar. Moleskines senaste variant Pen+ Ellipse är baserad på en penna som heter Neo N2, som aldrig riktigt lanserats i Sverige. Skillnaden mot tidigare modell från Moleskin är att pennan nu säljs separat, den tidigare såldes i ett kit med en anteckningsbok. (Dessa är dock ett måste eftersom de inte fungerar utan.) Designen har moderniserats lite och nu finns det möjlighet att synka pennan i efterhand om du inte kunnat öppna appen på mobilen när du gjorde anteckningarna i blocket.

Huvudkonkurrenten är Livescribe Echo, som blivit nästan synonymt med smarta pennor i Sverige (Moleskine har faktiskt gjort en penna ihop med dem tidigare, men vi kan nog gissa på att det är en produkt som får räknas som död).

Men de har lite olika inriktningar, Echo är mer fokuserad på ljudupptagningar och enligt mig fungerar den bäst om du använder den för att spela in ljud och skriva korta stödord, sedan använder du pennan för att spela upp vad som sades vid varje stödord, det blir en viss anteckningsteknik du måste lära dig men många uppskattar den och använder den som ett stöd för att ta anteckningar.


Moleskines pennor
(eller Neo) har en lite annan inriktning, de bygger på att du ska anteckna och vänder sig mer till dig som vill få dina anteckningar digitalt i mobilen eller plattan och kunna dela dessa på ett enkelt sätt vidare till andra. Moleskines app till mobilen eller paddan (liksom Neos) är överlägset den som finns till Livescribe, med Moleskine kan du styra tjockleken på linjer och välja färg på anteckningarna.

Vill du spela in ljud så använder du mobilen, det finns ingen mikrofon i själva pennan. I mobilen så finns en liknande funktion som Echoes använder, men den fungerar långt från lika smidigt. Är det en penna som ska ta upp ljud från mötet så är inte detta lösningen.

Däremot så är Moleskine Pen+ perfekt för dig som vill ha en snygg penna och som antecknar mycket, men vill få dessa anteckningar digitala.

Jag gillar verkligen möjligheten att använda Moleskines kalender för Pen+ där du kan ställa in så att möten du antecknat skickas direkt till din digitala kalendern i mobilen, den känner dessutom av om du skrivit att mötet börjar 10:00-12:00 och lägger in det i kalendern, förutsatt att appen kan läsa dina kråkfötter. Även dina anteckningar från anteckningsböckerna kan omtolkas till text i mobilen och det finns stöd för svenska och en uppsjö andra språk, språkstöden måste dock installeras i appen. Moleskins program finns för iOS, Android och Windows 10.


En förutsättning
för att du ska vilja använda Pen+ från Moleskine är att du känner dig bekväm med att bara använda företagets produkter. Du kan använda anteckningsböcker från Neo, samt att du från deras webbsida kan ladda hem tomma sidor i olika format och skriva ut på din egen skrivare. (Du måste skriva ut sidorna, för pennan är beroende av ett fint raster för att kunna känna av var du skriver. Även konkurrenten Livescribe kräver särskilda anteckningsböcker.

Från Moleskine finns främst tre olika anteckningsböcker, en med blanka sidor, en med prickar och en linjerad i storleken L, den sistnämnda går att få i storleken XL. Anteckningsboken med prickar går att få i färgen rött i storlek L, medan kalendern bara finns i svart i storlek L.

För att skilja sig från de vanliga anteckningsblocken så sticker sidorna ut och är lite lätt rundade på dessa, de ska påminna om designen på en iPad men själv tycker jag mest ger ett väldigt vintage intryck. Priset på blocken är närmare 300:-, vilket gör dem lite dyrare än vad Moleskines block brukar kosta.
Både blocket och pennan känns dock som om de är av hög kvalitet, det är synd att de använder sig av Micro-USB som är på väg ut för att ladda pennan och inte nyare USB-C. Batteritiden är runt fem timmar, så den kommer behöva att laddas om du ska anteckna en hel dag.

Synkroniseringen mellan flera enheter kunde ha varit smidigare och automatiserad. Synkningen och backup sker via Google Drive, du kan även välja att lagra informationen till OneNote eller Evernote. Sidorna kan exporteras i det öppna formatet SVG eller PDF, i bägge fallen är dina anteckningar vektoriserade.

Vill du exportera dina anteckningar omtolkade till text är det lättaste att kopiera varje sida för sida och klistra in i Word.


Frågan är kanske
mer om detta inte är en produkt som sprungit ur tiden innan de ens hann bli etablerade. Om du vill ha anteckningar på din enhet, varför inte välja en Apple Pen till din iPad eller köpa en mobil som Samsung Galaxy Note, framför en speciallösning med en ännu dyrare penna som kräver särskilda och dyra block?
Tillhör du dem som föredrar att anteckna på papper, men ändå vill kunna dela dina anteckningar med andra, då kan detta vara en produkt för dig.
För min egen del är det inte penna på vare sig papper eller glasskärm som gäller när jag skriver längre texter, det är ett tangentbord.

https://us.moleskine.com/pen-plus-ellipse/p0655

Steg för steg hur jag renoverade pallen och lindrade min ångest…

pall_1Så här såg pallen ut innan jag renoverade den, en gammal pall som jag förmodar är från femtiotalet. Jag är absolut ingen person som kollar på program med Ernst eller Martin Timell. Utan det började egentligen med att jag mot slutet av sommaren hade väldiga problem med ångest och fick tipset av en bekant att pröva renovera en möbel. Det skulle fungera ungefär som grön rehab, något du gör under en längre period och som kräver ditt fokus.

pall_2Jag började med att ta bort det gamla tyget som satt ovanpå pallen, samt att jag tog bort alla spikar på undersidan. På en gammal lapp som limmats under gick det att uttyda att den var tillverkad i Nässjö.

pall_3Jag började med att slipa bort all färg, pallen hade varit målad en gång tidigare och hade egentligen en klädsel i läder som jag valde att ta bort.

pall_4Det är faktiskt svårt att känna någon ångest eller smärtor i bröstet medan du slipar något med sandpapper för du är så fokuserad på det. Att sitta i en lägenhet och slipa är kanske inte det optimala eftersom det blir ganska smutsigt fort.

pall_5För att täcka fick jag måla med vitt flera gånger, jag skulle nog ha valt vattenlöslig färg om jag vetat hur mycket jobb det var att göra rent penslarna med lacknafta. Men å andra sidan inbillar jag mig att linoljefärg täcker bättre. I brist på andra ställen valde jag att måla i badrummet.

pall_6Jag ville ha ett ben svart, samt en av stödpinnarna röd. Det var verkligen den mest trixiga parten för täcktejpen fungerade inte alls så bra som jag hoppats. Det slutade med att jag köpte väldigt små penslar som jag målade med. Det fanns ingen möjlighet att ta isär pallen och måla var del för sig, annars hade det varit att rekommendera… Detta var nog det moment som tog längst tid och väckte snarare frustration mer än lindrade någon ångest, men den hade faktiskt redan blivit bättre.

Så efter att ha gått nästan en månad med känslan av att ha en kniv inkörd i bröstet kände jag för den mesta delen av tiden inget alls.

pall_7Så här blev det färdiga resultatet. Stoppningen består av skumgummi och kommer från en pall från IKEA, Vitamin om jag inte minns fel. Eftersom jag valt ett tyg från Marimekko som innehöll vitt som delvis är transparant, sydde jag in stoppningen i vitt fleecetyg och häftade sedan fast tyget på undersidan av pallen. Det sista jag gjorde var att fästa små fästkuddar under benen för att undvika repor, på min redan slitna parkett förvisso…

Men visst blev resultatet annorlunda än hur det var från början?

 

Nu ska detta inte ses som en medicinsk rekommendation på hur du lindrar ångestproblematik, utan ta det mer som ett råd. Jag vet att ångest kan vara ett fruktansvärt hemskt tillstånd och att renovera en pall säkert verkar trivialt för många med denna problematik. Syftet är dock inte att bagatellisera, utan berätta vad jag prövade. Självklart hade jag kontakt med min psykiatriker under tiden, men det är inte alltid som medicinsk behandling hjälper.

Jag brukar säga att tabletter mot ångest eller depression kan vara jättebra om de får dig att orka ta tag i dina problem och om det är något som du kan förändra själv och du får energi till att göra det, men om det som får dig att må dåligt ligger utanför din kontroll finns det inga tabletter i världen som kan påverka eller förändra situationen. Kanske lindrar tabletterna, men oftast är det enda du kan göra i ett sådant läge att acceptera situationen som den är och lära dig leva med den medan du blickar framåt. Det kan ta tid, kanske flera år. Men det är bättre än att försöka förändra något som du inte kan påverka.

Cap & Designs s.k. "WordPress-special"

Visade sig vara något av en besvikelse, jag hade förväntat mig tips om hur du skulle designa din egen WordPress-mall men det var mer en artikel som gick genom några sajter som använde WordPress. Jag saknade också en förklaring till varför du skulle välja WordPress framför Blogspot om du bara vill ha en blogg eller Joomla om du vill driva en webbplats.
Att IDG fått hybris och tar 129:- för tidningen är dessutom helt galet, känns som om den inte ens är värd hälften av det överpriset. Jag fattar varför de plastar in tidningen så ingen kan läsa den innan.

Tipset om sidan Fontsquirrel var dock hett, en riktigt bra sida med många schyssta fonter.

Saker som jag har köpt:

Saker jag skulle vilja ha: