Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Nintendos retro-Zelda

nintendo_3ds_xl_zelda_a_link_between_worlds-25393811-frntlOm jag skulle skaffat en ny bärbar TV-spelskonsol var jag övertygad om att det skulle ha blivit en PSP Vita från Sony, på papperet mycket mer imponerande än Nintendo 3DS där själva 3D-effekten mest kändes som en ploj medan Sony stoltserade med en maskin flera gånger mer tekniskt övelägsen. Men i takt med att mobilspelen blivit bättre och att det ändå inte kommit några titlar som intresserat mig alls till vare sig Vita eller 3DS och insett att det går ju lika bra att spela hemma i soffan, när jag väl har tid med det, var jag övertygad om att min nästa konsol skulle bli ett Playstation 4 och att jag förmodligen aldrig skulle köpa en bärbar maskin igen…

Då ska det ändå tilläggas att jag är ganska svag för bärbart, jag var först att skriva upp mig på kölistan för en Game Boy och köpte den samma dag den kom ut och det finns inget som dödar ett par timmar tristess på flygplatsen eller tågterminaler som ett bra spel, men ändå kändes inte 3DS eller Vita lockande.

Men det var innan jag läste om Zelda – A Link between worlds. Nintendo har gjort en retrohyllning till Zelda- A Link to the past och plötsligt känns det som att jag är tillbaks i sjunde klass och knappt kunde bärga mig från att spela genom den tredje delen till Snes. Det blir inte bättre av att de samtidigt släpper en limiterad version av 3DS XL med en Triforce på fram och baksidan, jag känner mig som en oansvarig tonåring på nytt och kan inte låta bli att beställa ett exemplar. Även om jag alltid tyckt att Zelda – A Links awekening har varit ett strå vassare än dess Super Nintendo-föregångare.

Detta var högst oväntat, men Nintendo behövde bara släppa ett spel, en så kallad killer-application, för att få upp mitt intresse för en maskin som jag helt dömt ut, vilket återigen bevisar att det är spelen och inte hårdvaran som avgör vilken konsol som kommer att gå stridande ur den hårda konkurrensen.

Hade exempelvis Sony lyckats övertyga Square Enix om att släppa ett exklusivt Final Fantasy XV till Vita hade jag kanske resonerat helt annorlunda…

En kommentar till Nintendos retro-Zelda

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: