Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Självklart ska elever få välja sin gymnasieutbildning

ug20131023En del har varit upprörda efter Uppdrag Gransknings program om elevers rätt att välja skola märker jag. Och efter att sett det exempel programmet främst lyfter fram kan jag förstå detta, men myntet har naturligtvis en sida till…
Jag är, som bekant, från Uddevalla som har väldigt många gymnasieelever och vet att det fanns väldigt många som ville gå i gymnasiet där och som kom från diverse mindre kommuner. Bägge dessa skolor, idag ihopslagna till en, rymmer över 4000 elever och är kommunal, men det innebar fortfarande att hemkommunen fick betala för elevens plats.

Dessa småkommuner gjorde allt för hålla kvar sina ungdomar i sina hemkommuner. Du fick bara söka till en annan gymnasieskola i en annan kommun om programmet inte fanns i den egna hemkommunen.

Märkte kommunen att ett program blev populärt, ja då startade kommunen samma program. Ofta med undermålig kvalitet, men med förespeglingen om att det handlade om att “hjälpa” de unga kommuninvånarna. Att de inte ville något annat än att flytta därifrån kunde de ju blunda för när det gällde att behålla pengarna för eleven inom den egna kommunen…

Elevens gymnasieval kom alltså att handla om vad som inte fanns att välja på i den egna kommunen. Det ledde också till att Uddevalla kommun startade diverse roliga varianter på program med vissa inslag från andra program, exempelvis Natur med medieinriktning. Dock var det inte alltid detta godkändes och exempelvis Melleruds kommun kunde hävda att de erbjöd en likvärdig utbildning.

Vid avslag blev lösningen istället att en av föräldrarna skrev sig i Uddevalla i den lägenhet där eleven sedan bodde, en kreativ med inte helt laglig lösning på ett problem som idag inte längre existerar sedan lagen ändrades 1 januari 2008 efter följande riksdagsbeslut och det var först då som elever fick rätt att välja gymnasieskola utanför sin hemkommun, inte för 20 år sedan och inte beslutat av Carl Bildt som lämnat inrikespolitiken till förmån för posten som utrikesminister…
(Jag börjar förvisso bli skeptisk till Uppdrag Gransknings research, de klarade ju inte ens av att hitta Byggnads logotype som du hittar om du googlar på, ja gissa vad, jo; “byggnads logotype”, då dyker denna sida upp, även om det finns en viss form av lyteskomik i det misstag de begick när de lade in en bild på Byggnads logotype med SS-symbolen…)
Och varför hade de plockat in denna del från en norsk dokumentär? För att skydda sig själva för att de visste att de presenterade ett rent faktafel?

Tänk om det fungerade likadant vid högre utbildning. Du måste gå den kurs eller det program på den högskola/universitet som ligger i din hemkommun eller som din hemkommun har avtal med. Passar det inte kan du få ansöka om dispens som du kanske får beviljat från kommunen.

Visst låter det absurt? Varför skulle då personer som är tre, fyra år yngre behandlas eller resonera annorlunda?

Uppdrag granskning visade upp främst ett misslyckat exempel och rörde ihop debatten med friskolor, segregation och en totalhavererad bostadspolitik i Sveriges större städer, för det vi såg var främst ett storstadsproblem eller närliggande kommuner, som i detta fall Södertälje. Även om många i Sverige bor i dessa större städer, så finns det 290 kommuner och det finns många elever i dessa kommuner som vill kunna få möjligheten att gå ett program på en gymnasieutbildning av högre kvalitet på en större skola, oavsett om den är kommunal eller privat.

Ja, Uppdrag Granskning belyste ett viktigt problem, men problemet är inte det fria skolvalet. Det enda glädjande var att både Ibrahim Baylan och Jan Björklund stod upp för elevens rätt att själv få välja sin utbildning. Något annat vore naturligtvis helt galet…

2 kommentarer till Självklart ska elever få välja sin gymnasieutbildning

  • Henrik D. Ragnevi skriver:

    Det är en annan fråga Jens. Men lagändringen var ett viktigt steg, men det är klart att det behöver göras mer. Inte minst när det gäller försörjning under gymnasietiden.

  • Jens Nordmark skriver:

    Rätten att välja skola är ju fortfarande bara teoretisk så länge som inte föräldrarna eller kommunerna tvingas att ordna med bostad också. Om föräldrarnas välvilja ska vara ett krav för att få välja skola är det bättre att valmöjligheten avskaffas helt, så att samma regler gäller för alla. Men den självklara lösningen är naturligtvis att staten tar över föräldrarnas försörjningsplikt efter avklarad grundskola så föräldrarna fråntas möjligheten att lägga sig i vad som ej angår dem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: