Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Den lägsta kasten

Det är skillnad mellan studenter och studenter, det upplevde jag inte minst själv då jag gick från att studera Filmvetenskap till att börja på Chalmers. Från att ha betraktas som en kuf som i det närmaste parasiterade på samhället ute på Filmhuset i Gärdet där jag studerade gick jag till att ses som en blivande betydelsefull medborgare bara genom att nämna att jag studerade på det kända lärosätet här i Göteborg.
Att det jag studerade var minst lika abstrakt, obegripligt och osamhällsnyttigt var för de flesta helt ovidkommande, men Chalmers lät i alla fall bra. Vi hade också kanske Sverigest vackraste kårhus med en egen bar och restaurang, ett vilorum som kallades för kyrkan och som var som hämtat ur Harry Potter och en pool med bastu. Att ingen använde den där poolen hade mindre betydelse, den imponerade på besökare.

Jag trodde att humanister befann sig längst ned på skalan, men jag hade fel. Absolut längst ned befinner sig komvux-studenter. De är inte ens studenter utan elever och i en lågkonjunktur kan de behandlas bara snäppet bättre än en papperslös illegal invandrare. Denna upptäckt gjorde jag sedan jag ansökte om att börja en kurs i grundläggande tyska på kvällstid, för ungefär en månad sedan fick jag beskedet om att jag var antagen och att jag idag skulle på första lektionen idag, eller det var lite otydligt, det stod nämligen drop-in mellan 18:00-20:00 under rubriken “Första lektionen”.

I Göteborg har Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet privatiserat Komvux så det ligger ute på olika privata kursanordnare. Jag hade valt Folkuniversitetet. Om jag gjorde det för att det inte fanns några andra alternativ eller om jag levde i en vanföreställning att jag skulle få plugga i deras fina lokaler på Allégatan minns jag inte.
Nu befann jag mig i ett industriområde bortanför Lindholmen. Det fanns inget i detta på kvällen öde område som skvallrade om att det fanns en utbildningslokal här, utan det var med hjälp av GPS som jag fick fram var exakt Polstjärnegatan 4 låg. Väl där så får jag i bästa Sovjetunionen-stil stå och köa i 20 minuter i en trappuppgång för att komma in till vad som är en registrering.
Jag uppger mitt personnummer och får ett par papper om folkuniversitetet, ett för mig i det närmaste obegripligt schema och en lista med kurslitteratur. Jag får också en möjlighet att träffa läraren, som ger mig information om den kursportal som Folkuniversitetet använder sig av. Men denna information hade de mycket väl kunnat skicka via post.
Jag frågar om hur många det är som har anmält sig till kursen och jag får en mindre chock när jag hört att det är 36 elever totalt, det märks att det är en lågkonjunktur i landet för jag kan knappast tänka mig att intresset för Tyskland, dess språk eller tysk kultur har ökat lavinartat sedan jag studerade tyska sist.

Så varför ger jag mig in i det här igen? Jag vet inte, jag inbillade mig att det kunde vara bra för mig att plocka upp ett gammalt intresse som dessutom inte hade något med mitt arbete att göra, dära jag får träffa nytt folk och studera på komvux kostar inte något.
Väl hemma beställer jag kursboken och CD-skivan för strax över 400:- på Adlibris och börjar fundera på om det här inte är ett misstag, vill jag verkligen åka till ett industriområde varje måndagskväll. Jag har heller aldrig passat bra in i den lägsta kasten…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: