Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Bemötande är också en fråga om tillgänglighet

Bara för att du kan gå upp för en trappa innebär inte det att du per automatik får tillgång till hela samhället. Tvärt om så har neuropsykiatriskt funktionshindrade lägre sysselsättningsgrad, sämre hjälp och stödinsatser och råkar ofta betydligt mer illa ut än många andra grupper.
Därför deltog Attention i Göteborg under banderollen ”ADHD syns inte, men det märks.” i Marchen för tillgänglighet som gick av stapeln 13 juni. Tillgänglighet verkar främst ha blivit en fråga för personer fysiska funktionsnedsättningar, men borde också omfatta oss.
Mycket av den diskriminering vi kan råka ut för beror på okunskap och det felaktiga bemötande som följer. Därför borde också bemötande klassas som en tillgänglighetsfråga.
För många kan exempelvis öppna frågor vara problematiskt och svaren blir oftast ”God dag yxskaft” när handläggaren inte förstår problematiken, om handläggaren får något svar överhuvudtaget. Det leder till att personen utestängs från möjliga aktiviteter eller rätt hjälp och stödinsatser eftersom inga alternativ ens presenterades.
I andra sammanhang ses undanhållande av information som en härskarteknik, men inom viss offentlig verksamhet är det en del av socialt arbete som lärs ut på Socialhögskolan.
Marchen för tillgänglighet stoppade under nästan en timmes tid upp all trafik i Göteborg, under tiden kämpade jag och David God med att hålla vepan högt och den ville gärna veckla ihop sig på mitten. (Vinyl är inte rätt materialval.) Trotts detta drog den blickarna till sig och många läste vad som stod på den.
För att inte exkludera någon grupp stod det under rubriken att detta också gäller Asperger, Tourettes syndrom, OCD- och ODD-problematik. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett för långt ord för att det ska vara praktiskt hanterbart i rubriker och NPF förstår ingen vad det betyder, utom vi själva möjligen.
Jag kanske oftast tar det för givet, men visst är jag glad över att jag kan gå upp och ner för en trappa. Inte minst när jag får göra det fyra gånger för att jag glömt mobilen, nycklarna till jobbet, plånboken, filofaxen eller medicinen. Det syns inte på mig att jag har ADHD och Asperger, men visst sjutton märks det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: