Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Gör inte ont värre

Döm inte personer med psykiska funktionsnedsättningar till konstant fattigdom och utanförskap, skriver Henrik D. Ragnevi. Ge i stället ökad rätt till arbete. Och rätt till lön!
Vid en första anblick kan det låta som en bra satsning att personer med psykiska funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 i LSS ska ha RÄTT till någon form av daglig verksamhet, som LSS-utredningen nu föreslår.
Förslaget vittnar om att utredarna har gett upp inför tanken att denna grupp ska kunna komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Det är svårt att göra någon annan tolkning och utredningen är en märklig läsning. I synnerhet då den flera gånger återkommer till en rapport som socialstyrelsen presenterade i våras. Den visar att daglig verksamhet har misslyckats med sitt övergripande mål – att deltagaren på sikt skulle kunna få ett lönearbete. Inte ens en procent har gått vidare till den öppna arbetsmarknaden.

I stället ökar andelen unga som går direkt från gymnasiet till aktivitetsersättning. Inom daglig verksamhet har denna grupp stigit med 174 procent, eller 5000 personer de senaste två åren. Unga med funktionsnedsättningar får inte någon lön utan tvingas leva på garantinivån i aktivitetsersättningen med obefintliga möjligheter att förbättra sin ekonomi. Att ständigt befinna sig under den press det innebär att leva på marginalen riskerar att förvärra individens tillstånd och öka den psykiska ohälsan. Den aspekten saknas helt i utredningen.

Att låsa in unga människor med psykiska funktionsnedsättningar i daglig verksamhet och tvinga dem att leva i konstant fattigdom är INTE rätt väg att gå för att bryta det från regeringen så ofta påtalade utanförskapet. Men det gäller naturligtvis också äldre med psykiska funktionsnedsättningar som vill tillbaka ut på arbetsmarknaden.
Utbildning eller arbete skall alltid vara förstahandsalternativet. För att göra det möjligt behövs rätt stöd och mer riktade insatser för att få och behålla ett arbete, men också att jobben anpassas utifrån individen.
Utredarna poängterar också att förändringar på arbetsmarknaden och den statliga arbetsmarknadspolitiken kan ha ökat behovet av daglig verksamhet enligt LSS, just för att det saknas riktade insatser och anpassade jobb.
Det är ett stort problem att sysselsättningen inom denna grupp idag är så låg, men utredarnas ”lösning” riskerar att andra viktiga och nödvändiga åtgärder mot systematisk diskriminering på dagens arbetsmarknad kommer bort.
För att förändra attityder gentemot människor med denna problematik är det viktigt att de finns ute i samhället. På vanliga arbetsplatser.
Det som behövs är: ökad rätt till arbete och rätt till lön! Inte fler platser inom daglig verksamhet.

Henrik D. Ragnevi
Ordförande för Attention i Göteborg
Styrelseledamot i NSPHiG

Ovanstående debattartikel finns publicerad i Social politik nr 4, 2008.

Fakta:
LSS – Lagen om särskilt stöd för personer med funktionsnedsättningar delar upp denna grupp i tre olika personkretsar där de får rätt till olika insatser. Inom personkrets 1 hör till exempel autism, i personkrets 2 de med förvärvade hjärnskador och till personkrets 3 de med psykiska funktionshinder.
I utredningen som presenterades tidigare i höstas föreslås bland annat en ändrad ersättningsmodell för personlig assistans, att boendestöd inkluderas i LSS och att daglig verksamhet utökas till att gälla personkrets 3.

Attention i Göteborg
Är en lokalförening inom Riksförbundet Attention som vänder sig till både anhöriga till och personer med Neuropsykiatriska funktionshinder, dit räknas bland annat ADHD, ADD, Aspergerger, Tourettes syndrom samt OCD- och ODD-problematik.

NSPHiG
Står för Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg och är ett lokalt nätverk för de organisationer som arbetar med frågor som berör psykisk ohälsa. Idag är tolv organisationer medlemmar inom NSPHiG.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: