Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Kickarna är borta och jag saknar dem

Sedan jag började med Zyban så har jag märkt att kickarna är borta, om jag köper ett par skor så är det bara ett par skor och om jag köper en ny slips så är det bara en slips. Jag kan bli glad, men det ger ingen positiv kick som jag kunde få tidigare. Nu tycker de flesta förmodligen att detta är fruktansvärt ytligt men samma saker känner jag av i andra situationer också då jag b-o-r-d-e bli gladare över roliga saker som händer.
Om du äter Zyban så kan du inte röka, nikotinet har ingen effekt alls. Och lite så är det med allt, det produceras inga endorfiner när jag tränar, om jag vinner i ett spel så betyder det inget alls, sex känns direkt menlöst och belöningscentret i hjärnan verkar vara avstängt.
Tydligen så är det fler som upplevt samma sak på t.ex. Concerta, vilket kändes bra att höra för jag trodde att jag var ensam om detta.
Jag har också tappat mycket av den form av kreativitet som jag hade, tidigare så hade jag hundra tankar samtidigt i huvudet men nu är det sällan fler än ett par stycken. Jag kunde bli naturligt hög bara genom att dra igång den här processen, men nu är det lugnt.
Det är som om H i ADHD försvunnit och jag fått ADD, men utan att vara så underaktiv som många är.
Men om livet i övrigt fungerar, jag orkar med att vara aktiv i fler timmar per dag, jag känner av gränserna och kan undvika de värsta dipparna och den migrän som det innebär. Om det dessutom hindrar mig från att gå in i en djup depression och bli apatisk…
Är det inte värt det då?
Jag kan leva utan kickar och kreativt flöde, men jag kan inte leva utan att sakna det…

En kommentar till Kickarna är borta och jag saknar dem

  • Urban Cat skriver:

    Exakt DET är jag rädd att jag ska hamna i, samtidigt som det är just det jag längtar efter!!

    Har precis påbörjat medicinering med concerta & börjar märka viss effekt, just det där att jag kan hålla mej sysselsatt en hel dag utan att få kryzzz i huvet & vara tvungen att låsa in mej i mörker ett par timmar för att fixa resten av dagen.
    Men om jag förlorar min kreativitet & kickarna den ger mej… HJÄLP!!

    Är Zyban & concerta liknande preparat?

    Hugs!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: