Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Idag spelar jag:

Super Street Fighter II Turbo Revival
Säg den titeln snabbt fem gånger… Jag vet inte hur många olika versioner av Street Fighter II som Capcom spottade ur sig under 90-talet, men Street Fighter II var spelet som väckte boomen för fighting-spel, en genre som sedan exploderade. Tydligen så fanns det ett enormt undertryckt behov av att banka varandra sönder och samman, och trots Nintendo och Bergsalas moralism letade sig en del titlar hit till mer norra bredgrader.
Dock kom aldrig Super Street Fighter II Turbo ut i Sverige, utan vi fick hålla oss tillgodo med den ordinarie versionen, som gick i slowmotion om man spelat Turbo-versionen. Men ville man spela den så fick man köpa en adapter till sin SNES och köpa den av någon återförsäljare som importera spelet.
Detta var ju före internet, så distrubitörer hade en helt annan makt över marknaden än hur det ser ut idag.
2001 släppte Capcom denna titel till Game Boy Advance och till skillnad från Mortal Kombat III så har Capcom inte brytt sig om att göra en portning av spelet till Nintendo DS, MKIII är förövrigt jävligt svårspelat på DS, då datorn sopar banan med dig.
För min del har Street Fighter en speciell plats i mitt hjärta och det spelet kommer alltid vara förknippat med tidig tonår, pojkrum, förlorad oskuld och Lucky Strikes light i smyg utanför fönstret…
Att spela genom SSFIITR tar inte längre tid än en halvtimme, men varför letade jag upp denna sju år gamla portning och spelar? Jo, tidningen LEVEL gjorde i senaste numret en special om kommande Street Fighter IV, vilket väckte min nostalgi.
Till GBA finns också Street Fighter III Alpha, men eftersom jag helt saknar de nostalgiska minnena från detta spel känns det bara som en blek kopia.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: