Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Nystartsjobb har hjälpt 3,4 procent!

I en märklig debattartikel i dagens GP signerat Eva Flyborg, Mikael Janson och Cecilia Wigerström, samtliga från Folkpartiet, slår sig för bröstet för att 17.000 personer av en halvmiljon totalt som har fått ett nystartsjobb. Det är en åtgärd som då har hjälpt 3.4 procent bland dem som befinner sig i regeringens diffusa utanförskap. Självklart är varje person som får ett arbete en stor framgång för den enskilde, men ingen kan väl påstå att det är en lyckad reform som strukturellt påverkat arbetslösheten?
För instegsjobben ondgör man sig över att endast ett sådant tillsatts inom Göteborgs kommun, men man nämner ingen siffra över hur många som fått arbete i övriga landet.

Exakt hur många som befinner sig i detta diffusa utanförskap underslutet av den socialdemokratiska mandatperioden varierar, innan valet så var det 1.5 miljon människor enligt moderaternas egen kampanj, en siffra som till och med borgerliga ledarskribenter drev med. Direkt efter valet så sjönk siffran enligt Anders Borg till en miljon. Nu är den nere på en halv miljon enligt Folkpartiets debattörer, det är inte illa av socialdemokraterna att efter sin mandatperiod minska arbetslösheten med en miljon människor under samma tidsperiod. Eller så har borgerliga politiker bara plockat lite siffror ur luften och använder som man tycker, vilket är det mest troliga. Arbetslösheten har förövrigt aldrig varit så hög som den var 1992, då 17 procent var arbetslösa och vid den tiden satt de borgerliga vid makten och då är det den officiella siffran med öppen arbetslöshet som redovisats.

Förövrigt så måste ju ordet “utanförskap” vara det mest missbrukade inom politiken just nu. De uppfinner till och med ett nytt begrepp, utanförskapsområden istället för att tala om förorter. Det är faktiskt mer kreativt än vad Nya Moderaternas Grafiska profil uppmanade till:

Förbättra – inte förändra
Undersköterska – inte offentliganställd
Det ska löna sig att arbeta – inte sänka ersättningsnivån
Fler människor i arbete – inte tillväxt
De som tjänar minst – inte låginkomsttagare
Mångfald – inte privatisering
Människor får bestämma själva – inte välja själva
Enskilda företag eller enskilda aktörer – inte privata företag
Nya jobb – inte riktiga jobb
Människor som saknar jobb – inte arbetslösa
Människor – inte individer eller medborgare
Utanförskap – inte segregation

Folkpartisterna är väldigt lojala trots att de förmodligen inte måste följa moderaternas grafiska profil har de lyckats med att få in ordet “utanförskap” i sin debattartikel, ingress och medryckare inräknat, hela 21 gånger. Det låter smått parodiskt när man läser den.
Varför inte kalla saker vid sitt rätta namn? Människor som saknar jobb är arbetslösa och det finns förorter som har stora problem med segregation och som beror till stor del på den bostadspolitik som förts och som förs.
Det blir bara rörigare av att man blandar ihop begreppen. Till exempel så pratar debattörerna om Folkpartiets egen rapport “Utanförskapets karta – arvet efter Mona Sahlin”, utan att läst rapporten undrar jag varför det är hennes ansvar när hon tillträdde som partiledare efter valet 2006. Men här gör man i alla fall äntligen ett försök att definiera vad begreppet utanförskap innebär. Det handlar enligt Folkpartiet om låg sysselsättningsgrad, dåliga skolresultat och lågt valdeltagande.
De sista två är nya, eller kanske inte riktigt. När man talat om utanförskap i skolan har det varit de elever som frysts ute från gruppen och som utsatts för mobbning. Naturligtvis är inte mobbning något som förbättrar skolresultaten för den utsatte men man har inte gjort något från politiskt håll för att minska den. Och mobbning har inte heller enligt Lärarförbundet minskat under de senaste 20 åren. Jag tror att de barn som dagligen utsätts för dessa övergrep hade varit gladare om Björklund tagit deras problem på allvar och såg till att skolorna börjar följa skollagen. Då kanske de skulle slippa all ångest och oro och börja kunna lära sig läsa, skriva eller räkna. Kanske också snappa upp lite fysik, biologi och kemi, det blir ju så mycket lättare att fokusera när man inte behöver oroa sig över att få syra hällt innanför tröjan.

Att man mäter valdeltagandet som ett mått på utanförskap var nytt, men det förklarar förmodligen varför siffran för utanförskap kunde vara så högt. För att räknas som du är med i gemenskapen så ska du ha ett arbete, du ska ha barn som inte har problem i skolan och du ska dessutom deltaga i samtliga val. Ja, det är nog ganska många som faller bort då.
Kanske har vi ett helt land där samtliga 9 miljoner människor befinner sig i ett konstant utanförskap?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: