Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

För tio år sedan: Tragedi

Jag upplever det förmodligen värsta som hänt mig efter att min mamma gick bort den tredje februari, 1998. Den sorg och saknad som jag kände efter hennes bortgång var så stor att jag trodde inte att jag skulle kunna leva vidare utan henne. Men det blev lättare, har man väl gått genom det första året och högtider dyker upp på nytt igen så vet du att detta har du redan klarat av en gång, då kan du göra det en gång till. Men det visste jag inte då…
Egentligen var det ganska otroligt att jag fixade att ta mig genom det tredje året på gymnasiet, men jag trivdes väldigt bra i min klass och det var skönt att komma till ett ställe där allt inte handlade om min mammas död som det gjorde hemma.
Under sommaren läste jag en kurs i Statistik på Högskolan i Uddevalla, sedan var jag avskräckt från högre studier under flera år.
Jag bodde kvar i Uddevalla och det var praktiskt taget omöjligt att få tag på ett arbete efter gymnasiet, till hösten påbörjade jag en Webbdesignutbildning på Nyttodata som Arbetsförmedlingen betalade. Men det var rena bluffutbildningen som bara handlade om att dra in pengar från Arbetsförmedlingen. Trots att jag anmälde till min handläggare hur det fungerade så hände inget. Det var viktigare att vi hade en sysselsättning (läs Vuxendagis) att gå till, än att det höll en tillräckligt bra kvalitet. När jag kom in på en utbildning i Medieteknik i Göteborg under våren 1999 tvekade jag inte en sekund att sluta.

En kommentar till För tio år sedan: Tragedi

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: