Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Ingen rök utan eld?

Igår skrev Maciej Zaremba på Först kränkt vinner på DN Kultur om de många anmälningar mot Lärarhögskolan under Stockholms universitet som gjorts till de olika diskrimineringsombudsmännen som finns. Det rör diskriminering på grund av sexualitet, etnicitet och funktionshinder, artikeln följdes också upp idag med en artikel under rubriken Tyst i klassen. Under mina år i Saco Studentråd var jag ansvarig för frågor som rörde jämlikhet och mångfald och jag blir lite förvånad när jag läser artiklarna Tyst i klassen och Först kränkt vinner. I synnerhet då en berör det område som jag arbetar med idag inom Attention:

Samma månad anmälde studenten Granberg högskolan till Handikappombudsmannen. Han var diskriminerad på grund av funktionshinder, klagade han. Högskolan har visserligen utrustat honom med diverse hjälpmedel och beviljat längre tid vid tentamen. Men när han skulle praktisera på en förskola blev det stopp. Personalen vägrade, de uppfattade honom som ytterligare ett barn i gruppen. Granberg klandrar dem inte, han lider av både Aspergers syndrom och uppmärksamhetsstörning (adhd), har svårt att “tolka krav och åsikter som inte sägs eller skrivs på ett tydligt sätt” och även problem med koncentrationen i “röriga och stressande miljöer”. Men han menar att högskolan skulle ha försett honom med en assistent under praktiken. Och när det inte fanns resurser till det och skolan meddelade att han måste bedömas som alla andra, anmälde han diskriminering.

Anmälningar till HO från personer med Neuropsykiatriska funktionshinder är relativt ovanligt i Sverige. Men samtidigt är det beklagligt, en lärare med ADHD och Asperger skulle kunna vara en utmärkt lärare under rätt förutsättningar, men inte med så små barn och inte i en vanlig klass. Men i en specialklass med få elever skulle denne lärare kunna vara bättre eftersom denne har en förförståelse som andra saknar.
Men man måste kunna påtala för studenten att det inte är någon bra idé att undervisa i en vanlig klass utan att riskera bli stämda för diskriminering, allt annat är orätt mot studenten med funktionshinder som riskerar att efter examen stå där med stora studielån utbildad till ett yrke denne inte klarar. Naturligtvis måste det göras på ett sätt som inte kränker studenten och att praktikplatser anpassas utifrån dessa förutsättningar.

Holmberg är examinator på Lärarhögskolan i Stockholm. Studenten som anmälde honom ansåg sig diskriminerad när han inte fick högsta betyg utan bara “godkänt”. Och särskilt kränkt blev han av detta “Fortsätt att arbeta med språket”.

På samma sätt måste bristande språkkunskaper kunna påtalas hos studenter med utländskt påbrå. Hur ska det annars kunna korrigera sina tillkortakommanden? Men även detta ska skötas smidigt, t.ex. inte tas upp inför hela klassen där personen hängs ut. Nu verkar det som om detta skett i form av kommentarer på en uppsats som studenten fått tillbaka, och det borde inte kunna uppfattas som diskriminering. Dessutom hade personen i det aktuella fallet i artikeln fått Godkänt på uppsatsen.

Jag har inte hört talas om så många fall vid något annat lärosäte i Sverige, genom Saco Studentråd mötte jag ändå väldigt många engagerade studenter inom Saco:s förbund och ingen har berättat om något liknande. Jag känner inte heller igen situationen från min egen studietid vid Chalmers.
Artikeln målar upp en bild av att studenterna anmäler minsta sak, men ingen rök utan eld. Lärosäten brukar alltid försvara sig med att brister alltid föreligger hos studenten, och har sedan kommit undan med det. Men här har skolan tvingats betala skadestånd eller gått med på förlikning.
Som sagt, ingen rök utan eld?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: