Google Translate

Om mig:
Mitt namn är Henrik D. Ragnevi, jag är född 1978 och är samordnare och intressepolitisk talesperson för Attention i Göteborg samt ledamot i Riksförbundet och NSPH. Jag är en van debattör och föreläsare när det kommer till psykiatri.
Frågor som intresserar mig är psykiatri, socialförsäkringar arbetsmarknad. Men jag diskuterar gärna andra frågor som den havererade bostadspolitiken med den som har intresse…
Film, TV och mode är stora intressen, jag gillar att pröva nya mörka ölsorter och har en förkärlek för japanska rollspel.
Jag har studerat det mest varierande ämnen, vilket gör att jag kan hantera de flesta publiceringswebbverktyg som finns, peka ut amygdala i hjärnans limbiska system samt vet vad Harris Tweed är i en kvalitetskavaj.
Arkiv

Är inte alla elever värda lika mycket, Björklund?

Det frågar sig Lars-Göran Berg i en debattartikel i dagens GP och som också är ett väldigt bra inlägg i debatten.
Valda delar ur artikeln:

Lördag morgon 8 december 2007. Jag slår på tv-apparaten och med allt mer stigande bestörtning och förvåning får jag höra utbildningsministerns svaga och undvikande svar om funktionshindrade elevers möjligheter att få plats på friskolor. I ett utbildningssystem med läroplaner, lagar och förordningar där alla elevers lika värde mycket tydligt betonas, ska – enligt utbildningsministern – även fortsättningsvis, en stor grupp av våra barn och ungdomar diskrimineras på ett sätt som vore oacceptabelt för övriga grupper.

Hur man kan tycka det är okej att neka funktionshindrade barn skolplats på friskolor tycker jag är skrämmande. Det blir ytterligare ett bevis för att skolagens mål om att alla ska lämna grundskolan med demokratiska värderingar om alla människors lika värde blir ord utan verklig betydelse.

Jan Björklund är knappast känd för feghet eller oförmåga att ta ställning, men i detta fall är han tydligen beredd att svika sin övertygelse och dessutom att överge folkpartiets stolta tradition inom handikappolitiken. Om det finns något område där nolltolerans och kompromisslöshet krävs så är det just när det handlar om de barn och ungdomar som har det svårare än de flesta av oss andra och som behöver insatser från samhället och oss andra för att livet ska bli drägligt.

Tidigare i höstas skedde ett utspel från Folkpartiet om att förstatliga skolan, eftersom kommunerna inte klarade av sitt ansvar och där många friskolor startats på alltför tvivelaktiga grunder. Men förslaget gav ingen resonans i debatten om skolan.

Som Jan Björklund borde veta får friskolor en elevpeng som baseras på den genomsnittliga kommunala elevpengen, vilken även innefattar kostnader för elever som är i behov av stöd i olika former. Friskolor har alltså redan i dag samma ekonomiska förutsättningar som den kommunala skolan. I ljuset av detta blir den senaste tidens många rapporter om friskolors enorma vinster också begripliga. Friskolors rätt till en genomsnittlig elevpeng kombinerat med möjligheten att säga nej till resurskrävande elever. Kan detta betyda något annat än pengar på banken?

Vad Staten skulle kunna göra är att räkna bort schablonbeloppet och istället tillföra resurser till de skolor som har barn med funktionshinder. Detta borde vara tämligen enkel åtgärd att genomföra för Björklund, om han vill… Regeringen har ju gått ut hårt med att de vill jaga just fuskare som får bidrag de inte har rätt till, varför får friskolor som diskriminerar funktionshindrade elever frisedel?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Saker som jag har köpt:
Saker jag skulle vilja ha: